Välj en sida

Festen – om utanförskap

»Den djupaste form av samhörighet kommer när vi förstår att vi är ett med Gaia, med hela existensen och med allt annat levande – i total likvärdighet.«

Utanförskap är ju en känsla av att inte höra till, att inte riktigt få lov att vara med, att inte få vara en del av något som (alla) andra är en del av. Känslan har, som så mycket annat, olika grader och här ser du en beskrivning av hur de kan visa sig. Det är bra att veta att stegen kan vara många, men också att festen i exemplet är till för ALLA. Det är Gaias gåva till oss och den djupaste form av samhörighet kommer när vi förstår att vi är ett med henne, med hela existensen och med allt annat levande – i total likvärdighet.

OLIKA STADIER AV UTANFÖRSKAP

​Föreställ dig en fest i ett varmt och ombonat hus. Kanske en julafton som på bilden ovan? Där finns massor av god mat och dryck, ljus och blommor och framför allt människor som verkar trivas väldigt bra i varandra sällskap. Det skrattas och och pratas och alla verkar trivas. Så frågan är var du är?

1)  Du är med på festen och känner dig som en självklar del av allt som sker och bjuds på. Du känner att du är accepterad precis som du är, precis om du accepterar alla andra och maten som bjuds exakt som de och den är.

2) Du är med på festen och tar för dig av allt som bjuds. Du vet att du har rätt att vara där men bär på en känsla av att andra tittar lite på dig, kanske för att du tar maten i fel ordning eller använder fel bestick.

3) Du är med på festen men håller dig i bakgrunden och är inte helt säker på att maten ingår i din inbjudan.

4) Du står utanför festen och hoppas på att du ska bli insläppt. 

5) Du står utanför och tittar in på festen. Du vet att du inte hör dit. Men du längtar och längtan gör ont i dig.

6) Du står utanför och tittar på fetsen. Du vet att du inte hör dit men det gör dig arg och du vill kasta en sten genom rutan.

7) Du går på en mörk gata ett kvarter därifrån ovetandes om att det finns en fest som du skulle kunna vara på istället för att gå i mörkret för dig själv.

HUR BLEV DET SÅ HÄR

Alla är vi bjudna på festen och all mat är till för oss alla. Detta är grunden, det är vad vi behöver förstå. Att överflödet är obegränsat och räcker till alla. Allt annat är konstruktioner och övertygelser som skapats under livets gång. Vi lever ju i, och framför allt har vi levt i, en tid där många har tjänat på att vi känt oss utanför. Tänk bara alla produkter som vi uppmuntras att köpa för att få känna att vi tillhör…

Andra människor osäkerhet och behov av att känna makt har också bidragit till att snålhet och ibland även elakhet har fått oss att tro att det verkligen var så, att vi inte får lov att höra till. Det är inte sant!!!

Vi är dessutom centrum av vårt egen universum med direktkontakt med Gaia, kosmos såväl som allt annat levande. Hur skulle det kunna ske i ett utanförskap?

De flesta av oss känner någon form av utanförskap. Det räcker att vår mamma inte fullt ut kunde knyta an till oss som spädbarn för att ett frö av osäkerhet skulle planteras. Att känna sig utanför är alltså fullständigt normalt för oss, i detta tidevarv.

Hur påverkar detta dig? När du inser att känslan av utanförskap egentligen inte är din, att den under inga omständigheter visar något som är sant och att den är något som de flesta känner. Att den är en illusion som du med kärleksfullt helande kan gör dig fri från.

MEDITATION

Ta några djupa andetag och andas i en lugn takt tills du känner att du tryggt kan vara i din inre värld. Se festen från exemplet ovan framför dig. Se all den goda maten, värmen, skönheten och gemenskapen. Se/känn också var du befinner dig utifrån de sju punkterna. 

Oavsett var du är så tillåter du dig att känna det du känner. Låt känslan av samhörighet eller brist på den fylla din kropp. Låt rädsla, sorg, förtvivlan och/eller ilska fylla dig. Agera ut om du behöver. Det är mycket vanligt att det ligger ett ordentligt lager med ilska under känslan av sorg och förtvivlad. Låt den ilskan få ta plats. Kasta mat omkring dig, kasta in stenar genom rutan, elda upp huset…

När du känner dig färdig med dina känslor tar du ett djuuuupt andetag och är du andas ut låter du känslorna försvinna ut ur kroppen. Du känner nu en skön värme bakom dig, som om du satt med ryggen mot en kamin. Tillåt värmen att få sprida sig inom dig. 

Du står nu utanför festen och du ser hur värdinnan kommer ut från dörren och går emot dig med öppna armar. Du förstår att hon är glad att se dig. Hon ger dig en välkomnande kram och tillsammans går ni in till festen. Hon presenterar dig för de andra gästerna och alla verkar väldigt glada att se dig. Efter ett tag glömmer du bort att känna dig förvirrad och börjar se på dem du blir presenterad för med nyfikenhet. Du inser att där finns massor av intressanta människor, alla olika. 

Värdinnan leder dig fram till bordet med alla godsakerna, som ser helt nydukat ut – trots att så många andra redan måste ha ätit av överflödet. Hon ger dig en tallrik av guld och ber att du börjar ta för dig. Med glädje gör du just detta. Du väljer allt det goda du vill ha, du pratar med de andra runt bordet och du tittar med jämna mellanrum ut över den vackra salen, där du redan lärt känna så många nya vänner.

Du känner hur hjärtat fylls av kärlek och tacksamhet och känslan av att inte höra till känns nästan skrattretande. Detta är din grupp, ditt folk, din plats och du har så mycket att ge, precis som du nu också kan ta emot. Du är hemma. ❤️