Hela utanförskap – Ön
»Låt alla nära och kära komma till mötes, såväl icke-fysiska vänner, husdjur, vänner som familj.«
Börja med att placera klienten på en liten ö, typ en sådan man brukade rita när man var liten, med en palm och några kokosnötter. Skapa en skön känsla att vara där, för många känner ju sig trygga i att vara i sin lilla bubbla. De ska trivas till en början. Påpeka efter ett tag att det ju inte finns så mycket att göra och inte heller så mycket att äta.
Påtala att det inom dem finns en röst som säger att det är dags att röra på sig.
VARIANT 1 – FÖR UTANFÖRSKAP. Be sedan klienten titta ut över vattnet mot fastlandet. Ser den inget fastland så får den gå några varv runt ön till den ser. Fastlandet syns tydlig, även om det kanske är långt bort. Det är ett frodigt och härligt land. Viktigt att ni poängterar det, för när ni gör det så bestämmer ni att det är så.
VARIANT 2 – FÖR ATT VÅGA LÄMNA DET INVANDA. Säga att det de bara ser ett ljuvligt och välkomnande hav, med delfiner som hoppar omkring. Här gäller det ju att släppa taget trots att man inte vet något om framtiden.
Fråga klienten om hen är redo att ta sig över. Vänta in ett jakande. Undersök om det behövs varför inte.
TÅRNA: Börja med att doppa tårna i vattnet, som ju är känslorna kopplade till utanförskapet. Hur känns det?
SIMMA: Nästa steg är att simma. Hur går det? Är det svårt att hålla sig flytande – ge dem en flytväst. Är det skönt att flyta – tillåter dem att njuta. Säg sedan att de ska börja simma mot fastlandet / bara fortsätta simma rakt fram.
BÅTEN: Fråga efter ett tag om det inte vore lättare att använda en båt, det är ju ändå en bit kvar. Börja med en eka. Hur känns det att använda kroppen – krafttag – och hur ser biten ut. Läcker den in? Täta då i isåfall.
Fråga sedan om de vill ha en annan båt. Ta emot det förslag som kommer och låt dem undersöka det. Känslan med båten är att de styr, även om de väljer att ha en kapten och att det är behagligt att ta sig framåt.
BRON: Nu föreslår du klienten att det är dags att lämna båten och istället använda den bro som visar sig. Hur ser bron ut. Se till att den blir behaglig och trygg så att klienten lugnt och fridfullt kan vandra den sista biten.
FASTLANDET: Hur känns det att ta det sista steget från bron – från det första på fastlandet? Gå några steg in på land. Vänd er sedan om och ser hur bron, båtarna och ön löses upp i intet och att vattnet ligger där så vackert och rofyllt.
VARA VÄLKOMMEN: Vänd ryggen mot havet och gå in mot land. Det är viktigt detta att gå de första stegen själv – men är det så att det redan står någon eller några och välkomnar så låt det vara så. Annars så låt alla nära och kära komma till mötes. Icke-fysiska vänner, husdjur, vänner och familj. Låt det vara ett kärt återseende och låt klienten uppleva känslan av att gå länge in mot land tillsammans med sitt gäng.🙏
